Verksamhetsområde - LVU / LVM / LPT-mål
Samhället ingriper ibland med tvångsvisa omhändertaganden enligt Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) eller Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Det är då viktigt att den enskilda personens intresse av rättssäkerhet tillgodoses. Vi förordnas som offentligt biträde i alla typer av omhändertagandemål och är väl insatta i den svåra situation som man kan befinna sig i tvångsvisa omhändertaganden.
Lagen om vård av unga (LVU)
En ung person som är under 18 år som har vårdnadshavare som inte kan ge den unga personen den omsorg som denne behöver eller om denne lever ett destruktivt liv kan denne omhändertas med stöd av Lagen om vård av unga (LVU). Rätten för vårdnadshavarna att bestämma över den unga personen begränsas genom omhändertagandet.
Ansökan görs av socialnämnden vid berörd kommun till förvaltningsrätten. Om det blir en förhandling vid förvaltningsrätten kommer den unge och vårdnadshavarna att kallas till en muntlig förhandling och man kan då få ett offentligt biträde som tillvaratar den unge personens samt vårdnadshavarens intressen. Förvaltningsrätten beslutar sedan i sin tur om den unge personen ska omhändertas eller inte. Beslutet kan sedan överklagas till Kammarrätten och slutligen Högsta förvaltningsrätten.
Lagen om vård av missbrukare (LVM)
Anmälan kan göras till socialnämnden vid berörd kommun att en vuxen person, över 20 år, behöver omhändertas på grund av fortgående missbruk alternativt att socialtjänsten på annat sätt fått kännedom att det kan finnas skäl till tvångsvård. Missbruken kan t ex röras sig om alkohol eller narkotika och syftet med lagen är att personen ska komma ifrån sitt missbruk.
Socialnämnden kan sedan efter sin utredning ansöka om vård enligt Lagen om vård av missbrukare (LVM) hos förvaltningsrätten om behovet finns. Om det blir aktuellt med en ansökan hos förvaltningsrätten kan man få ett offentligt biträde som tillvaratar personens intressen i målet. Förvaltningsrätten beslutar sedan i sin tur om personen ska tvångsvårdas enligt LVM.
Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT)
En person som har en allvarlig psykisk störning kan tvingas att bli vårdad mot sin vilja. En legitimerad läkare kan efter en särskild undersökning av personen utfärda ett läkarintyg (vårdintyg). När personen kommer till vårdinrättningen ska chefsöverläkaren på den psykiatriska avdelningen besluta om tvångsvård, enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), eller inte inom 24 timmar. Tvångsvården kan bli aktuell om det finns risk för personens eget liv eller hälsa men även för andra personers säkerhet, fysiska eller psykiska hälsa.
Den omhändertagna personen kan överklaga chefsöverläkarens beslut om tvångsvård till förvaltningsrätten. Om det blir aktuellt med ett överklagande om tvångsvård till förvaltningsrätten kan man få ett offentligt biträde som tillvaratar personens intressen i målet.
Tvångsvården får aldrig pågå längre än nödvändigt varför chefsöverläkaren löpande ska pröva om det fortfarande finns skäl till tvångsvård eller inte.
Dessa tvångsvisa omhändertaganden är just tvångslagar. Att försöka nå en lösning på frivillig väg är alltid den bästa lösningen men som det tyvärr inte alltid finns förutsättningar till.
